Grängesberg Iron AB

Infrastruktur och anläggningar

Den infrastrukturella situationen för Grängesbergsgruvan är utmärkt. Mycket få jämförbara järnmalmsprojekt i världen kan uppvisa en liknande potential vad gäller transporterna av producerade järnmalmsprodukter.

Bergslagsbanan går alldeles intill gruvan. Via den järnvägen, som används för daglig tung godstrafik, finns förbindelse ned till Oxelösunds hamn. Malmbangården, där malmtåg sattes samman för transport på järnvägen till hamnen i Oxelösund, är till stor del intakt, men sparsamt använd. Spåranslutningen till Trafikverkets nät är befintlig och potentialen för att här bygga en modern malmlastningsterminal för järnväg är utmärkt.

Oxelösunds Hamn är mycket väl lämpad för att hantera järnmalmsprodukter, kan ta emot fartyg av Panamax-klass och är att betrakta som en isfri hamn. Hantering av järnmalmsprodukter sker dagligen där idag och utrymme för Grängesbergsgruvans produkter finns. Kapaciteten kan utan avsevärda investeringar byggas ut.

Efter nedläggningen av Grängesbergsgruvan år 1990 överfördes gruvfastigheterna med kvarvarande byggnader i privat och kommunal ägo. Kontors- och verkstadsbyggnader är i generellt gott skick och kan på sikt i varierande omfattning disponeras av en kommande återstartad gruvverksamhet.

Under jord finns en omfattande infrastruktur intakt, om än vattenfylld. Flertalet schakt på liggväggssidan är tillgängliga, över tre av dem finns intakta gruvlavar. Gruvans underjordiska snedbanesystem (rampsystem) löper från 410 m-nivån ned till ca 700 m och knyter samman alla modernare produktionsnivåer.

1966 togs ett beslut att påbörja ett program för en större produktionskapacitet. Detta innebar bland annat nya uppfordringsanläggningar med schakt, ett nytt anrikningsverk och ett pelletsverk, allt samlat i Lomberget, söder om malmen i Exportfältet. Fyra pilotschakt drevs mellan 515 m-nivån och upp till dagen. Ett av dessa strossades ut till full area och två av pilotschakten sänktes till 765 m nivå. Under 1970-talet avbröts dock det mesta av programmet och arbetena med schakten avbröts. Vid nedläggningen av gruvan avlägsnades i stort sett all utrustning under jord och alla schakt stängdes med betonglock. Dock fullföljdes byggandet av pelletsverket och det användes för produktion av agglomererade malmprodukter under 1970- och 80-talen. Byggnaden kvarstår idag och används för andra industriella ändamål.

Under jord finns en i många avseenden modern järnmalmsgruva med stor potential för återanvändning i en återupptagen gruvdrift.

Malmbangården i Grängesbeg (förenklad vy) med lastningsstation, enligt Pre-Feasibiliy-studie

Malmbangården i Grängesberg (förenklad vy) med lastningsstation, enligt Pre-Feasibility-studie.